tisdag 19 september 2017

Människohjärtat

Titel: Människohjärtat
Originalets titel: Hjarta mannsins
Författare: Jón Kalman Stefánsson
Förlag: Weyler (2015)
Antal sidor: 307

Och där var Människohjärtat färdigläst, den sista delen i Jón Kalman Stefánssons Trilogin om pojken.
Pojken har kommit tillbaka efter strapatserna i snöstormen, som beskrivs i Änglarnas sorg. Denna sista del innehåller så mycket, att det är svårt att sammanfatta det. Det finns lycka för en del, men här finner vi även svårigheterna. Girigheten och kättjan är städse närvarande.
Och mitt uppe i allt detta finns pojken. En person vars namn inte avslöjas och vars ålder vi får gissa oss till. Att han är tonåring torde dock stå klart.
Han vill så väl. Skriver brev, men tänker sällan på vilka konsekvenser orden kan få.
Trilogin är fascinerande. Det är ingen överdrift att säga att Stefánsson är en begåvad författare. Ibland dyker det upp små språkfel, men jag misstänker att dessa ska ligga översättaren mer till lags än författaren.
Det är dock ingen lättläst text. Styckena är ofta orimligt långa, och två personer kan ha ett meningsutbyte i en och samma mening. Inga pratminus, som skulle kunna ge läsaren lite lisa och vägledning.
Men läs gärna denna trilogi. Den är en stark skildring av människors umbäranden kring sekelskiftet 1800/1900 på Island.

kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 17: Sista boken i en serie.

söndag 17 september 2017

En smakebit på söndag - Och blomstren dö

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag nu ska börja läsa är Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén.

Jag har just avslutat läsandet av Jón Kalman Stefánssons Trilogin om pojken och känner nu för att läsa något helt annat. Det får bli en psykologisk thriller.

Glorida har följt med sin nye pojkvän Adam till skärgården för att tillbringa några lugna dagar på hans familjs storslagna sommarnöje Ekudden. Trots deras olika bakgrund har även Gloria minnen från ön, från ett par somrar i tidiga tonåren då hennes mamma hyrde ett hus där med sitt feministiska kollektiv. Något som bidrar till att hon redan första kvällen kommer på kant med Adams familj.
Bland öns bofasta råder en märklig stämning, de verkar vara uppdelade i två läger och talar inte med varandra. Under sina promenader får Gloria en krypande känsla av att vara iakttagen, men i de mardrömmar som plötsligt äter upp hennes nätter är hon den som iakttar - och det hon ser är flimrande bilder av en gammal trasig jeansjacka.

Smakbiten kommer från sidan 7:
Munnen var torr, Gloria grimaserade och svalde några gånger. Kroppen stel efter några timmar i bil, men också av anspänningen. Hon sträckte på sig, kände hur klänningen gled upp över låren. Den var alldeles för kort. Hon förbannade sig själv, hur hade hon tänkt när hon satte på sig den?
Men hon visste mycket väl varför hon valt den. Hon älskade hans sätt att äta upp henne med ögonen.
Adam flinade åt henne från förarsätet. Hans vänsterarm låg lutad mot fönstret, bara två fingrar på ratten. Den andra handen satt klistrad vid växelspaken, som om det var en racerbil han körde.

torsdag 14 september 2017

PostNordLotteriet

Den här bilden var jag bara tvungen att lägga upp!


Olikhetsutmaningen: Tro och vetande

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden.

Denna vecka handlar det om tro och vetande.

Ett spännande motsatspar. Och svårt. Är det ett motsatspar? Utesluter de varandra? Man kan ju tro att man vet något. Och några andra kanske vet vad de tror på. Men nu ska jag inte vara så besvärlig, utan försöka ta mig an uppgiften.


Robert Harris roman Konklaven handlar om de män som är satta att försvara den heliga Romersk-Katolska kyrkan och dess tro - Påven och kardinalerna.
Påven är död. Bakom Sixtinska kapellets låsta dörrar samlas etthundraarton kardinaler från hela världen. Under ledning av kardinal Lomeli, som i tysthet vacklar i sin gudstro, ska de heliga männen utse den universella kyrkans nya överhuvud.
Men konklaven drar ut på tiden. Favoriter faller och obekväma sanningar kommer upp till ytan. Och ingen av de närvarande kan förutse hemligheten som den blivande påven bär på...
Det här var en bok jag verkligen såg fram mot att läsa, och jag blev inte besviken. Påveval är spännande, och att få följa processen inifrån (även om historien är uppdiktad) är fängslande.
Det brukar sägas att den som går in i konklaven som påve kommer ut som kardinal. Det som avses med talesättet är att det inte brukar vara storfavoriten som blir kardinalernas val till ny påve.
Robert Harris är mycket skicklig på att bygga upp spänningen. Det störde min nattsömn något, för det var så svårt att lägga ifrån sig boken. Bara ett kapitel till...
Boken har på slutet en fullständigt oväntad twist. Vad den är tänker jag givetvis inte berätta här. Jag säger bara så här: Läs boken! Det är en fantastisk spänningsroman!


Hur långt får vetenskapen tillåtas gå? PC Jersilds roman En levande själ är en mycket läsvärd bok.
Boken handlar om en hjärna som ligger i en behållare på en företagslaboratorium. Han (är det en han?) minns inte sitt tidigare liv och kallas här för Ypsilon. Hjärnan utsätts för allehanda olika experiment, och boken får ses som en kritik av oetisk forskning. Hur mycket kan vi tillåta oss att trampa på människovärdet för snöd vinnings skull?

Detta är två synnerligen olika böcker. Både bland trons män och vetenskapsmännen finns de som är beredda att göra nästan vad som helst för sin egen vinnings skull.

onsdag 13 september 2017

tisdag 12 september 2017

Låna & Läs

Jag är medlem i Akademibokhandelns Vänner. Det är en medlemsklubb som det inte kostar något att vara med i. Det kommer lite erbjudanden på mejlen ibland.

Nu har jag sett att de har en läsecirkel (Låna & Läs), där man får betala 399 kronor, och då får man låna och läsa böcker under ett år. Man kan välja bland 55 titlar. Den sista boken man lånar får man behålla.

Är det någon här som har hoppat på detta?

måndag 11 september 2017

Tematrio - HBTQ

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat HBTQ. Så här skriver Lyran: Vi har haft Pride i Värmland och jag är lite extra pepp efter att ha läst en bra bok som innehåller HBTQ-tema. Temat denna vecka är således HBTQ.

Berätta om tre böcker, filmer, låttexter etc. Var så kreativa ni vill!

Det gamla riket av Vilhelm Moberg är en gammal goding. Den kom ut 1952 och är en samhällssatir där Moberg gisslar det han upplevde som rättsröta i det svenska samhället.
Handlingen är dock förlagd i det fiktiva kungadömet Idyllien, där konung Alexander XVI regerar. Landet har en ofantlig byråkrati, som bara växer. Men det som oroar samhällets toppskikt är något annat, nämligen att Den Stora Statshemligheten ska läcka ut. Denna hemlighet är att kungen har homosexuella böjelser. Därför är hovet utsatt för utpressning och man betalar pengar från kontot För nådigt känt ändamål.
Där finns även kyrkoledare, som anmäls för brott, men ingenting händer. Allt avskrivs.
Det är inte så svårt att förstå att det är Haijbyaffären och Kejneaffären, som Moberg skriver om. Även kyrkoledares snaskiga affärer hade verklighetsbakgrund i Sverige.
En rolig idé att utgå från ett fiktivt land för att egentligen skriva om missförhållanden i Sverige. Ofta går väl satiren till överdrift, men trots detta är det en bok som utgör en viktig del av vår samhällshistoria. Jag misstänker att den inte togs emot alltför väl när den gavs ut.

Ungdomsfilmen Fucking Åmål. Från början var tanken att det skulle bli en film med det vanliga Stockholmsperspektivet. Det finns städer runt om i Sverige med stackare som inte kommit sig för med att flytta till storstan.
Men under arbetets gång blev det en film om kärleken mellan två tonårsflickor.
Som en kuriositet kan nämnas att filmen inte är inspelad i Åmål utan i Trollhättan.

Den sista är väl ett gränsfall. Jag har valt Ruts bok i Gamla Testamentet.
När Noomi ska ge sig av är det tänkt att svärdottern Rut ska stanna kvar, men Rut vill inte skiljas från Noomi och ger denna kärleksförklaring:
Tvinga mig inte att överge dig
och vända tillbaka.
Dit du går, går också jag,
och där du stannar, stannar jag.
Ditt folk är mitt folk,
och din Gud är min Gud.
Där du dör, vill jag dö,
och där vill jag bli begraven.
Herren må göra mig vad som helst -
endast döden skall skilja oss åt.
(Nej, det står ingenstans att Rut var lesbisk, men det är ändå ovanligt med en sådan kärleksförklaring mellan två personer av samma kön i Bibeln.)

torsdag 7 september 2017

Olikhetsutmaningen: Tjock och tunn

Linda med bloggen enligt O har en utmaning, som drar igång igen efter sommaruppehållet. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden.

Denna vecka handlar det om tjock och tunn.

Man kan säkert hitta olika infallsvinklar på detta, men jag väljer omfånget på böcker.

Jag börjar med tjockisarna. En som inte sparade på bläcket (bildligt talat) var Stieg Larsson. Hans böcker i Millenniumtrilogin är tegelstenar allihop.
Tänk att han kunde skriva så fängslande böcker. Och så synd att han aldrig fick uppleva succén.

Vad gäller tunn så får detta representeras av Kim Thúys ru.
Kim Thúy lämnade Vietnam som båtflykting 1978 då hon var tio år gammal. Idag är hon bosatt i Montreal med sin make och deras två barn. Hon har arbetat som översättare och krögare.
Detta är en annorlunda bok. Det är inte en löpande text, utan det är korta berättelser med glimtar från hennes liv. Så korta att de ibland i denna pocketbok bara fyller en halv sida.
Det tog ett tag för mig att vänja mig vid berättarstilen. Ibland hänger en berättelse ihop med berättelsen före, men inte alltid. Ibland är hon i Saigon, ibland i Hanoi, ibland i Montreal och så vidare.
Men snart blev jag alltmer fascinerad av hennes berättelser. Språket är vackert och målande och man får ta del av både glädje och smärta som hon upplevt. Familjen förlorade allt, men kunde skapa ett nytt liv i Nordamerika.

Helgfrågan v. 36

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här gången är frågan:

Vilken är den mest sorgliga boken du vet?

Det var ingen lätt fråga. Jag brukar inte läsa så mycket riktigt sorgliga böcker. Men till sist fastnade jag för Markus Zusaks Boktjuven.
Vilken märklig bok detta är. Av baksidestexten kan man utläsa att nioåriga Liesel Meminger bor hos en fosterfamilj. Hennes föräldrar har tagits till ett koncentrationsläger och hennes lillebror är död. Liesel är en boktjuv - hon stjäl från nazisternas bokbål, från borgmästarens bibliotek, varhelst böcker finns att hitta. Hon delar böckerna med sina grannar när de sitter i skyddsrummen och med den judiske man som gömmer sig i hennes källare.
Vad jag inte förstod innan jag började läsa boken var att den innehöll så mycket mörker. Det är definitivt ingen feel good-roman. I början hade jag svårt att förstå den, men snart trollbands jag av berättelsen. Det finns strimmor av ljus även i en värld fylld av mörker. För det är en mörk värld vi får möta, i en liten by i Tyskland under åren 1939-43. Döden, som är bokens berättare, har mycket att göra. Det är så många själar, som han ska hämta.
När jag kom till slutet av boken hade jag tårar i ögonen. Kunde inte Liesel ha fått slippa en del av all den omänskliga sorg hon drabbades av? Men det här var Nazityskland under brinnande krig. Det var ingen lycklig tid.
Det är en fin bok, som jag gärna rekommenderar. Men bitvis gör den ont att läsa.

onsdag 6 september 2017

Onsdagens visdomsord 2017-09-06

De barn som inte får tillgång till litteratur får ett mer begränsat språk och det kan i sin tur skapa en osäkerhet i alla möjliga sammanhang. Språklöshet kan föda aggressivitet, det ser vi många exempel på. (Lennart Hellsing)